|
|
| |
Publicerad 2010-01-21 08:11 | 2844 läsningar |av: Fredrik Stillberg |
| "NUBBEN" TALAR TILL PUNKT |
Ingenting har gått som det var tänkt. Därmed på sin plats att låta "Nubben" tala till punkt och ge sin förklaring till varför det har gått som det har gått i år. Men också berätta vad Frölunda och han själv, i egenskap av General Manager, kan göra för att få till stånd en nödvändig förändring.
Det handlar om att sända tydliga signaler till spelarna och att få dem att ta ansvar. Till de spelare, vars kontrakt går ut i vår, skickar Kent Norberg en stenhård passning som är svår att missuppfatta. – Det viktigaste som vi måste göra nu, är att titta på vilka det är som står upp och vilka det är som tar tag i det när det blåser i Frölunda. Normalt skulle jag ha haft laget mer eller mindre klart för mig så här dags på året, men nu i år kommer ingen att få besked förrän efter säsongen när jag ser hur prestationerna har sett ut.
 Klockan har just slagit 11. Det är onsdag och Wild West Support har bestämt träff med Kent Norberg på hans kontor, för att försöka få svar på våra frågor och funderingar kring årets, än så länge, misslyckade säsong. Det visar sig vara en öppenhjärtlig General Manager (GM) som välkomnar oss och som det skall visa sig, har en hel del intressant att förtälja. Svaren kommer rakt på, utan pardon, och ger en hel del svar men också nya frågor. Vi slår oss ned, sätter på diktafonen och låter honom tala till punkt. Två stora frågor överskuggar allt annat just nu: * Varför har det gått som det har gjort i år? * Vad kan/kommer att göras för att förändra den uppkomna situationen? Häng med, för nu kör vi…
Först kan en kort sammanfattning vara på sin plats, 8:e plats. Det räcker så, för det är där, som sista slutspelslag, som Frölunda befinner sig när 40 av 55 omgångar av årets Elitserie är spelade. – Vi är åtta och det är inte målsättningen, målsättningen är topp 3. Då är det jävligt lätt att säga att det inte är bra, slår ”Nubben” fast med en gång. Är det realistiskt att ha det målet kvar? – Nej, det är det inte. Inte som det känns, utan det viktigaste i det läge vi befinner oss i är att inte stirra sig blind på topp 3. Nu gäller det att förändra situationen och få ihop det här och hitta ett spel som kan ta oss någon vart längre fram. Säsongen är ju inte död på så sätt ändå. Men en åttonde plats är ju inte vad jag hade räknat med. Nej, det var inte många som hade trott att Frölunda skulle tampas med Luleå, Brynäs, MODO och Timrå om den sista slutspelsplatsen i slutet av januari, inför säsongen. – Man glömmer ju bort också, många säger nu att vi har fel spelare, fel det och det. Men vi var nästan tippade av alla att vinna, eller att minst gå till final i alla fall. I så fall hade alla lika jävla mycket fel som jag hade.
”JAG TRODDE ATT VI MED DE SPELARE VI HAR, SKULLE KUNNA HA DEN DISCIPLINEN” Alla som har följt Frölunda under året, har inte blivit klok på detta lag. Ena dagen visar spelarna upp vad som krävs för att ta tre poäng – medan det nästa matchdag känns som att laget mer eller mindre ger bort matchen. – Ett av huvudproblemet tycker jag är just det att det är för mycket upp och ner. Vissa perioder spelar vi bra, medan vi i andra stunder spelar helt värdelöst. Det är inte acceptabelt, framför allt hemma. Vi har slagit Linköping två gånger om, likaså vunnit bägge Färjestadsmatcherna, men däremot kan vi inte slå Brynäs, Södertälje och Luleå till exempel. Inget ont om dem, men någonstans så är det ju det som är problemet. Tittar man, så har vi bara tagit sex av tolv poäng mot Brynäs, två av tolv mot Luleå och fyra av tolv mot Södertälje. Det senare borde vara skrämmande läsning som säger någonting om ett av Frölundas största problem just nu, att laget överskattar sin egen förmåga samtidigt som spelarna verkar underskatta motståndarna. – Linköping kan spela på 80 % i grundserien och vinna hockeymatcher, svar ja, de är mycket spelskickligare än vad vi är. Det är fyra stycken där som är oerhört spelskickliga; Hlavac, Hlinka, Mårtensson och Magnus Johansson. Vi har inte de spelarna men däremot så, det har vi ju visat när alla är på gång, rent fysiskt så har vi ju ett lag som förhoppningsvis när man kommer till ett slutspel är ett lag som kan växa där. För det är en annan typ av hockey, menar ”Nubben” och fortsätter: – Men för att vi skall vinna hockeymatcher så måste alla komma ner på noll och jobba jävligt hårt. När vi gör det, så blir det jävligt bra. När vi inte gör det, blir det riktigt jävla värdelöst. DÄR känner jag, där har vi en bit att gå. Vilket jag trodde, att vi med de spelare vi har skulle kunna ha den disciplinen.
Vad kan du som GM göra nu då? – Ja, vad fan kan jag göra? Vi har det lag vi har och det laget skall vara betydligt bättre än den placering vi har. Vad man gör? Det är ju att fortsätta att jobba på det, vi har ju de spelare vi har och de måste ju förstå att vi befinner oss i ett jävla tufft läge. Då måste man också spela därefter. Det tycker jag väl att vi har problem med. Vi bjuder på jävligt mycket och någonstans så måste man ju lära sig som spelare att det håller inte på den här nivån.
Man kan ju till exempel bänka spelare, vara hårdare mot dem som har gjort misstag. Har det varit lite för lätt, att misstag inte har markerats tillräckligt hårt tidigare på säsongen? – Svårt att säga, det är ju ändå så om man tittar på de lag som är framgångsrika, eller egentligen alla lag, att du vinner med dina bästa spelare och förlorar med dina bästa spelare. Så är det nästan alltid. Du har en sju, åtta, tio stycken som du är extremt beroende utav för att gå riktigt långt. Det är samma sak om du tittar på HV, Janne Karlsson bänkar ju inte sina bästa spelare, och Slavomir Lener gör ju inte det i Linköping. Färjestad gör inte heller det. De spelarna måste vara bra.
Men om de inte är det i någon match? – ”Pebben” har ju suttit någon match, han har blivit bänkad i tredjeperioder, Kallio har blivit bänkad och Niklas har blivit bänkad några gånger. På backsidan har väl Niskala suttit någon gång, men sedan har ju backsidan varit väldigt tunn – vi har ju inte haft fullt med backar förrän efter jul. Det har ju varit svårt att bänka också i och med att vi har haft så lite folk. Det var ju under en period, november-december, när vi i stort sett spelade på tre femmor och det är klart, då är det svårare. Och då måste man ju ha det kuraget bland spelarna att göra sitt jobb.
Kent Norberg är övertygad om att det största ansvaret skall läggas just på spelarna i det här läget och tar återigen upp Linköping som ett belysande exempel. – Jag inte tror att Lener har blivit en mycket bättre tränare nu än han var i oktober. Men han fick in två stycken spelare som producerade, Hlavac och Hlinka, och det har gjort att Linköping vände. De låg efter oss länge, men de fick in tjeckerna som kom in och gjorde skillnad. Det är inte tränaren som har gjort det, utan det är spelarna som har tagit tag i det och det är ju dit man måste komma. Åter till Frölunda och berg- och dalbanan… – Om vi ena dan kan spela jävligt bra mot Linköping, så fattar jag inte varför vi inte kan spela mot Brynäs. Dahlén säger ju inte att de har gjort det på något annorlunda sätt och förberedelserna är inte annorlunda, det är för lätt att bara skylla på en person utan det är 22 stycken. Det är ju så ändå att vi har en tendens att tro att tränarna är de som gör allt, allt, allt. Men samtidigt så är det faktiskt så att spelarna också måste ta ett ansvar för det som händer.
Spelsystemet, är det något du känner att det brister i där? – Det skiljer sig ju inte jämfört med något annat lag egentligen. Alla i elitserien spelar i princip likadant, sedan gäller det att utföra det. Linköping har ju inte ändrat sitt, jag kommer tillbaka till dem, men har fått in två stycken som är jävligt skickliga som kanske går utanför systemet men är så pass skickliga att de kommer hit och dominerar fullständigt och har tagit LHC rakt upp. Det har inte vi hittat, vi har inte fått ihop det. Vi har kanske inte den typen av spelare heller, om man tittar på ”Pebben” och Joel så är inte det den typen av spelare om vi skall vara ärliga.
Men då blir det ju en annan typ av hockey, lite mindre kreativitet och lite mera fysiskt, rakt på, in på mål etc… – Och det är där vi inte har fått in det till 100 %. Vi kommer aldrig att kunna spela ut ett lag, sedan är det befängt när vi hade som mest folk borta att kräva vinst i varje match. Bara för att det står Frölunda på bröstet, så måste man ändå titta på vad vi har för förutsättningar.
 ”DET ÄR DE LEDANDE SPELARNA SOM SKALL GÖRA DET” Den forne norrlänningen är engagerad under hela intervjun. Han gestikulerar, ändrar sittställning, går omkring, byter ”prilla” och tar fram whiteboardpennan för att förklara hur man som sportchef bygger ett lag. – Säg att du har en budget som för enkelhetens skull är 10 miljoner. Då kan jag säga det att utav de där 10 miljonerna, så går 60-70 % till sju-åtta spelare. Och då är det jävligt viktigt att de sju, åtta är bra. För så är det ju överallt om du tittar på vilka det är som bär Linköping och HV – det är ju inte Oscar Sundh och den typen av spelare. HV har ju redan från start gjort viktiga mål i powerplay hela tiden och då är det 21-22-76-10-39 som syns i poängprotokollet (alltså Davidssonfemman). Han greppar återigen pennan och påbörjar uppräkningen av Frölundas ledande spelare. – Det är väl inget att hymla om vilka som är de sju, åtta hos oss. Det är ”Honken”, Niskala, Bäckman, Lehtonen var det ju, ”Pebben”, Joel, Andreas Karlsson, Riku, Kallio och Niklas. Där har du dem och det vill ju till att de är in i helvete bra, säger han och försätter sitt resonemang om att det är de ledande spelarna som skall göra det. – Vi har ju inte förlorat några matcher på fjärdekedjan, men heller inte direkt vunnit några matcher på Lasu, ”Mike”, Blomdahl även om Blomdahl har gjort några viktiga mål. MEN för att bli riktigt bra, så måste de sju, åtta, tio bästa spelarna vara producerande och där är vi ju inte riktigt.
Vad händer då med lagets hierarki om de då inte producerar? – Då blir det ju lite problem. Men sedan är ju problemet att Riku, Andreas och Joel har haft väldigt mycket skadeproblem. Lehtonen försvann. Centrar ändå är ju jävligt viktiga för att få ihop det, sedan är inte det något försvar i det stora hela. Nu är alla tillbaka (förutom Andreas Karlsson) och vi har ändå haft tillräckligt bra lag för att vara topp 4. Det lag vi har haft under hösten, är inget lag för topp 2 med tanke på de spelare som har varit borta.
SVÅRT ATT SLÄPPA FRAM JUNIORER I LAGETS UTSATTA LÄGE Skador ja, nog har laget drabbats av ovanligt många åkommor under säsongen och det har varit lite av höstens följetong. Därför har ”Nubben” känt sig tvungen att agera och ta in ett par nya spelare. Kristian Kudrocs intåg i laget får närmast beskrivas som succéartad, medan värvningen av centern Jussi Makkonen fått desto fler att rynka på näsan och istället kräva att juniorerna skall få chansen. – Det hade vi kunnat ha gjort, men däremot så vet Jonathan Johansson varför han inte är med. Han kommer säkert att bli en bra elitseriespelare, Jonathan, men han är inte färdig ännu. Den ”lille pôjken” behöver träna ordentligt. Jag räknar med honom i framtiden, men i det läge vi befann oss i med bara hade tre centrar och Calle Klingberg som skulle iväg på J-VM. Efter jul hade vi bara elva forwards, så kändes det som att vi var tvungna att hitta någonting. Det går ju inte att tro att vi skall åka runt heller med ett juniorlag och ha den målsättningen som vi har. Om tabellplaceringen hade varit en annan och Frölunda istället varit en stabil lagmaskin, hade juniorernas chanser att hoppa in i A-laget varit betydligt större. – Du påverkas ju av det tabelläge du har. Säg att vi hade legat lugnt däruppe, då hade Jonathan varit med. Men i det läge vi var så kände vi att vi inte vågade, säger han och byter perspektiv: – Jag vet att det här kommer fram hela tiden, men jag kan vända på det så här. Så väldigt många är det inte som kommer på juniormatcherna och tittar, jämfört med dem som har synpunkter på det. För då skulle det vara bra fullt därute på juniormatcherna och det är det inte, utan det är bara föräldrar i princip och några till.
Beror det enbart på lagets utsatta läge, att ”Honken” har stått i stort sett alla matcher? – Det är det ju. Det är väl ingenting att hymla om. Vi får ju aldrig det vi hade hoppats på – lugn och ro – och då blir det ju så att vi känner oss tvingade att spela med det på pappret bästa laget för dagen. Då är ju ”Honken” nummer ett. Sedan är det ju så att det finns ju alltid en anledning till saker och ting, men jag vill inte diskutera mer om det.
”JAG HAR ALDRIG VARIT SÅ JÄVLA BESVIKEN NÅGONSIN” Ämnena avlöser varandra, från skador och smärta till hjärta. Det senare har laget efter flera matcher, anklagats för att spela utan. Frölunda har av många frustrerade supportrar också betecknats som ett ”köpelag”, där spelarna inte står upp för klubbmärket på bröstet. Ett resonemang som retar Kent Norberg. – Många säger ju att vi köper så förbannat mycket, men forwardsmässigt så kan du räkna att nästan alla är från Göteborg. Förutom Riku, Andreas Karlsson, Olimb, Röymark, och Blomdahl – så är ju resten från Göteborg eller som Kallio, näst intill en göteborgare. Då tycker man ju också, om man nu pratar klubbkänsla, så kan det inte falla på det heller. Mer än hälften av spelarna är från Göteborg, eller har bott här väldigt länge och kommit till A-laget via hockeygymnasiet. Tittar man igenom vår trupp, så är det – om man räknar med Philip, Peter Andersson, Tömmernes, Idoff som ju i princip är göteborgare – 14, 15 stycken. Det är då man som supporter undrar, hur f-n det kommer sig att det stundtals kan se så oerhört lojt ut ute på isen. Klubbens GM ställer sig minst lika frågande till det faktumet, när den senaste hemmamatchen mot Brynäs kommer på tal… – Jag har aldrig varit så besviken sedan jag kom till Frölunda. Jag var mer besviken efter Brynäsmatchen, än när vi åkte ut mot HV i semifinalen i fjol. Det kan jag ärligt säga, jag har aldrig varit så jävla besviken någonsin!
Nu var hemmamatchen mot Brynäs den 12 januari en minst sagt bedrövlig insats, annars får poängutdelningen på hemmaplan i lagets situation ändå anses som godkänd. Det är inte där lagets stora poängtapp uppåt i tabellen finns, utan i spelet utanför 031-området där det bara har blivit fyra segrar på 20 matcher. – Spelet borta har inte alls varit bra. Problemet vi har där är ju att vi dels har kryssat en hel del matcher, sedan är det djävulskt många uddamålsförluster. När man dissekerar matcherna så är det extremt jävla många egna misstag som ställer till det. Som senast, då Färjestad knappt behövde göra ett mål på egen hand förutom det vi bjöd på. Så har det varit rätt många matcher. Det håller inte, men jag tror inte heller att Uffe säger åt dem att de skall spela till en Brynässpelare… Det är det jag menar, man inte kan bara lämna över ansvaret på en tränare.
Går det att göra något framöver i uppladdningen, eller på något annat sätt ändra någonting för att undvika passiviteten och de individuella misstagen i fortsättningen? – Vi försöker ju, laget kommer ju att ha ett möte ikväll (igår kväll) när de kommer fram till Stockholm och pratar om igenom det och sådana saker. Men det är ju någonting som man gör hela tiden, men sedan är det ju så att spelarna säger att tränaren inte alltid pratar tillräckligt när det går dåligt. Tränaren lägger ner djävulskt mycket jobb på att prata med varje spelare, det jag kan känna är ju lite det att betalningen tillbaka inte är någonting att tala om.
OHÅLLBART MED UTSKÄLLNINGAR I LÄNGDEN Det är ord och inga visor det. Paradoxalt nog är det just det som verkar ha satt ordentligt fart på laget ett par gånger, om man skall tro Kent Norberg. – De gångerna ”Uffe” har blivit riktigt förbannad, det är då det har blivit riktigt bra. Men skall det behöva krävas det, det är det jag undrar? Säger han och dundrar vidare: – Ni kommer väl ihåg det där när han var så förbannad efter att vi hade spelat hemma mot Södertälje (2-2). Han slog av klubban på träningen och så dagen efter slog vi Färjestad med 6-1. Samma sak hände senast, efter den senaste Brynäsmatchen. Men är det ett sådant klimat man vill ha? Nej, vi kan inte jobba så en hel säsong. DÄR har vi problem. Vi måste försöka vända det på något sätt.
Många är de fans, sponsorer och hockeyintresserade som har upprörts över lagets prestationer på senare år. Årets säsong är inget undantag, tvärtom. Kent Norberg har förståelse för att man som supporter till Frölunda är både förbannad och besviken, men att det nu har gått över gränsen. – Folk får ju förstå att varken jag eller Uffe, eller någon annan i Frölunda gör det här för att vi vill gå in i omklädningsrummet för att säga, fy fan vad skönt att vi spelade så dåligt idag. Man får nästan den känslan ibland. När man slår upp datorn efter varje gång vi har förlorat så är det inte så jävla roligt. Däremot om vi har vunnit med 6-1, är det ingen jävel som har skickat något mail. Folk är ju så, att det är jävligt kul att gnälla, menar han och fortsätter: – Men samtidigt är inte det någonting som har gjort mig rädd för att ta det här jobbet, ville jag haft en trygghet kunde jag suttit kvar i Timrå tills de hade burit ut mig därifrån. Tiden i Medelpad var dock inte heller där någon dans på rosor för ”Nubben”. – Det är inte lättare att vara i Timrå, för där kände varenda jävel igen dig. Jag har gått där på läktaren när de har spottat åt mig, man går med sin dotter och de skriker åt en. Så jäkla kul är det ju inte, säger han och suckar.
”VI GÖR INTE DET HÄR FÖR ATT JÄVLAS MED FRÖLUNDA” Det som oroar honom mest, är dock att allting tycks eskalera år från år. Arbetsmiljön och hela situationen för klubbledare menar Kent snart är ohållbar. Han sneglar på fotbollen, där hot riktade mot klubbledare och deras familjer inte är ovanliga, och befarar att samma tillstånd snart når hockeysverige. – Man får otroligt mycket skit när man håller på med det här. Jag tror att om vi inte börjar se det någorlunda nyktert, så tror inte jag att det är så jävla många som vill hålla på. Det är någonting som man diskuterar rätt ofta, vi lever ju ändå ett oerhört offentligt liv plus att du kanske har familj et cetera. Jag kan hantera det, inga problem, och det är ju fördelen också att man är relativt ny här. Det är inte så många som känner igen dig. Han rätar på sig i stolen och ber om oss supportrar om förståelse för det arbete han och övriga ledare i laget lägger ner. – Jag ser ett problem här och jag tycker att det är jävligt viktigt att förstå att vi inte gör det här för att jävlas med Frölunda, utan vi gör ju det här för att det här skall bli bra.
Pratet om att han själv och Ulf Dahlén skulle vara bästa vänner, dementerar han å det bestämdaste. – Jag umgås i stort sett inte alls med ”Uffe” privat. Jag har bara varit hemma hos honom två gånger, en gång på adventsfika förra året tillsammans med Janne Karlsson och en gång nu i somras.  Han är noga med att påpeka att Frölunda var på jakt efter Dahlén som huvudtränare redan innan han själv blev aktuell som klubbens GM och att Dahlén förutom Frölunda, hade ett antal erbjudande från andra Elitserielag att ta ställning till. De träffas visserligen titt som tätt, men då ytterst professionellt i tjänsten för att diskutera den uppkomna situationen i laget, eventuella nyförvärv med mera. Kent Norbergs medger att förtroendet för Dahlén är fortsatt orubbligt och tycker att den enorma kritik som har riktats mot honom är absurd. En viss del av kritiken mot Dahlén, tror han kan ha sitt ursprung i de officiella uttalanden som ”Uffe” gör i TV-sändningar, på presskonferenser et cetera. Att han gör det för att skydda laget till varje pris. – Jag har sagt åt honom det redan från början att försöka slappna av lite mer och inte vara rädd för att ge kritik, när det är befogat.
”VI MÅSTE SÄNKA MÅLSÄTTNINGEN” Tillbaka till årets säsong, där det är dags att lyfta blicken och se framåt mot det som stundar. Det återstår 15 omgångar Elitserien, 8 matcher spelas innan OS-uppehållet (9-26 februari) och de resterande 7 i snabb följd innan slutspelet tar vid. Med andra ord, goda råd är dyra – och tiden tickar obönhörligt på för Frölunda. – Det gäller att få oss nu att få ihop det. Det är väl så att vi måste sänka målsättningen. Topp 3 som var målsättningen innan, dit kommer vi inte. Nu måste vi komma ner på jorden och att vi spelmässigt börjar höja oss en nivå. Det kommer att vara ett jättetufft race för oss framöver och vi har satt oss i den här situationen. Det kommer att bli skittufft. Det räcker inte att det står Frölunda fram på tröjan, det är ju vad som är i han som avgör.
Tittar du just nu på några nyförvärv innan transferfönstret stänger den 31 januari? – Jag tror inte att vi kommer att förstärka, nej det kommer vi inte att göra. Någonstans måste man ju ha tilltro till det lag vi har och vi har i grund och botten ändå en bra trupp. Det är ju så att skall vi ta in någonting, så måste ju någonting ut och fjärdefemman har ju inte varit något problem. Utan de som spelar i de två första formationerna… Vi har ju på pappret, undantaget skador, ett lag som skall kunna spela mycket bättre än vad vi har gjort nu och kunna gå långt i ett slutspel.
De första åtta matcherna kommer att gå fort, men sedan är det uppehåll för OS i nästan tre veckor. Har ni lagt upp några speciella planer för det? – Självklart har vi börjat planera, men det svåra är ju att de här kommande åtta matcherna avgör hur vi skall träna. För det är ju så att vi kanske måste lägga allt på att gå till slutspel, HV och Linköping, kanske också Djurgården och Färjestad, kan ju träna på ett annat sätt. Det blir också en balansgång, de jag räknade upp kan ju se de sista sju matcherna som förberedelse – vi måste ju troligen ta varenda jävla match.
Samtidigt kan det ju vara bra för lagets moral, att kämpa ända in i kaklet? – Jag säger inte att det är någon nackdel att kunna gå in i ett läge där varje match gäller någonting. Men det viktigaste nu är att fokusera på de här första 8 matcherna. Totalt är det 15 matcher kvar till slutspelet, man kan säga att vi har 4 rundor slutspel, då gäller de för oss att försöka vinna fyra, fyra, fyra hela vägen utav det som är kvar. Det är så vi får tänka lite grann.
Vad tror du om vi tar oss till slutspelet, kan allt hända? – Allt kan hända, det är jag helt övertygad om. Sedan så är det ju så att först och främst skall vi gå dit, sedan kan allt hända. Går vi dit med den säsong som vi har haft, då har vi faktiskt allt att vinna för det är ingen jävel som tror på oss – vi är så utdömda av alla. Ingenting skulle vara skönare än att efter den här säsongen få vinna ett guld, säger han med eftertryck och drar en parallell till Färjestads stora bedrift förra säsongen: – Då tyckte jag det var jävligt märkligt. Men jag kan förstå det nu, när Perra Johnson stod och hade vunnit SM-guld i fjol och sade att ”där ni fick ni era…, som inte trodde ett jävla dugg på oss!”. Färjestad gick ju väldigt dåligt i början. Då tänkte jag att ”vad fan säger han så för?”, men jag har full förståelse för det idag.
”JAG KOMMER ATT VÄNTA MED ATT SKRIVA KONTRAKT OCH SE VILKA SOM STÅR UPP NÄR DET BLÅSER I FRÖLUNDA” Om vi skall blicka lite längre fram än ett eventuellt slutspel, så har laget 13 kontrakt som går ut efter den här säsongen (om man räknar in Philip Larsens lånekontrakt och Peter Anderssons juniordito). Hur går Kent Norbergs tankar inför kommande spelår, det känns som att det finns lite grann att jobba på… – Det har vi ju, men jag kommer att vänta och se vilka som verkligen står upp när det blåser. Det är det viktigaste som vi måste göra nu, är att titta på vilka det är som står upp och vilka det är som tar tag i det när det blåser i Frölunda. Normalt skulle jag ha haft laget mer eller mindre klart för mig så här dags på året, men nu i år kommer ingen att få besked förrän efter säsongen när jag ser hur prestationerna har sett ut. Är det så att någon spelare inte kan vänta på besked, så är han ändå ingenting för Frölunda att satsa på i framtiden. Det kan knappast sägas tydligare än så eller ges mer klara signaler till lagets spelare. Visar du inte upp rätt karaktär och kan tackla lagets tuffa situation, så är det bye bye. Samtidigt, poängterar ”Nubben” vikten av kontinuitet. – Vi skall nog inte titta efter så mycket nytt. Jag tror också att, de lagen klubben har haft när man har vunnit, så har man haft i stort sett samma lag sedan året innan. Frölunda sitter trots de 13 utgående kontrakten, på ett antal tunga och dyra kontrakt med ett antal av lagets ledande spelare. – Och jag menar DÄR måste vi ju få igång dem, sedan måste vi ju komplettera lite. Det kommer inte att bli några jätteförändringar utan vi kommer att försöka gnugga vidare med den gruppen vi har. Jag är helt övertygad om att om man tittar till nästa säsong, så borde vi kunna få ut mycket mer utav den här gruppen. Plus att vi förhoppningsvis får ha alla skadefria så kommer vi att ha ett riktigt bra lag nästa säsong.
Finns det ändå några spelartyper som du känner att ni måste leta efter? – Det jävliga är att jag skulle vilja hitta en Hlinka. Andreas Karlsson är jag övertygad om att han hade gjort 40 poäng, om han hade fått vara frisk. Det är klart att den typen av spelare vore intressant, sedan får vi se om vi hittar någon sådan. Sedan skulle vi ju kunnat ha ett riktigt bra powerplay i år med powerplaybackarna Niskala och Lehtonen. Nu är ju inte Lehtonen kvar dessvärre. Magnus Johansson finns ju, men han får vi ju inte, sedan är ju Niskala och Lehtonen för mig nummer två och tre om man tittar i Elitserien. Andreas Holmqvist är också mycket bra, men han går ju inte heller att ta hit…
Slutligen, kan du trots allt hitta något positivt att ta med dig från de första 40 omgångarna? – Den som har överraskat positivt är Peter Andersson, som har kommit in och gjort det bra. I övrigt så måste jag säga att de förväntningar jag hade innan, mycket mer än så har det inte varit med någon egentligen. Vi hade förhoppningar om att Olimb skulle spela i någon av topp-två-femmorna, men jag tycker att det är lite för mycket upp och ner för att det skall vara riktigt, riktigt bra. Hemmaplan har han ofta varit bra, men på bortaplan sämre och det kännetecknar väl ganska många spelare…
Därmed låter vi ”Nubben” sätta punkt: – Jag har inga problem, att om inte Frölunda vill ha mig kvar, att få sparken. För någonstans känner jag att folk är frustrerade, det är jag med, men samtidigt så finns det ändå en viss förklaring bakom saker och ting. Jag kör mitt race, läser nästan ingenting av vad som skrivs. Skulle jag börja lyssna på vad Wild West Support eller någon annan vill, så kan jag lika gärna sluta på en gång. Då får någon annan ta över, någon som sitter och skriver att det är så jävla lätt.
Foto: Pia Ilenius |
|
|
|